TJORVEN BERÄTTAR

Vet ni va? Jag heter Tjorven  och är 2 år. Jag är hund tror jag. I alla fall så bor sådana där som går på två ben här och när de pratar om oss så kallar dom oss för  hundar. Anders och Lena tror jag den sorten heter som går på två ben, i alla fall de som bor hos mig. Alltså de som går på två ben är väl lite märkliga, eller hur? Måste ju vara ett väldigt balanserande hela tiden. Det finns förresten en till sådan där som går på två ben hos oss men hon är nog valp för hon är yngre och heter Ria.


Jag tänkte jag skulle berätta lite här om alla mina äventyr  som jag har med mina kompiar, för det finns fler som jag här.  Men det kommer jag till senare. 


Imorse när vi vaknade, vi väntade länge på att Husse alltså Anders skulle vakna. Till slut fick ju den slöfocken upp ögonen och vi kunde få lite mat.

Sedan fick vi vara ute i trädgården och leka, det hade varit riktigt kallt så marken var hård, Jättekul att springa på. Jag hittade en röd sak som är mjuk och jättekul att leka med. Jag sprang och sprang och då ville Harriet som är min kompis vara med, men det fick hon inte , spd et så.

Jag sprang iväg med den röda saken i munnen. Men hon fuskade och kom ikapp så då hade vi dragkamp och det gillar vi alla . Så till slut var vi fyra 

som drog i den röda saken åt varist håll. 

Humla som är äldst ville inte vara med, hon är rätt sur den där.


När husse gått in så rymde vi in till grabbarna i den andra trädgården.

Hundgården kallar de tvåbenta den för.

Det var jättekul men de brydde sig bara om Lill-Stina, hon har marsinpan stjärtnu och då vill killarna bara hålla på och göra sig till för henne.

Husse kom på oss så då fick vi inte vara där. Grabbarna såg rätt besvikna ut. När vi kom in fick vi godis, det tycker jag om. Nu ska vi slappa ett tag i soffan, det är gött det med.



Idag är det onsdag, så sa matte när hon åkte imorse, och då är det nog det, onsdag alltså.  Jag tycker om onsdagar för då får vi frukost och får gå ut och leka, men det får vi ju alla dag , men onsdagar är bra.


Idag härndet något riktigt speciellt. Vi var ute och lekte kutta gömma ibland hallonbuskarna, de är goda de där röda som växer där. Men i alla fall, vi lekte kurra gömma och när jag skulle gömma mig inne bland buskarna kände jag plötsligt en väldigt konstig lukt. Först tänkte jag att det nog var en annan hund där men så, nej det var det nog inte.

JAg började lukta och spåra lite där inne , men på vissa ställen är det så tjockt med buskar att jag inte kommer åt att komma in.  De andra tröttnade på leken och gick in och la sig i uterummet, men nu var jag riktigt nyfiken.  DEt luktade riktigt mycket , jag fick en konstig känsla av , ja just det , det luktade rädsla. Vad konstigt tänkte jag. 

JAg försökte komma närmre men då hörde jag en darrande röst innefrån buskarna. Du tänkter inte äta upp mig va?JAg blev faktiskt lite rädd, så jag tog ett litet steg bakåt.  Men man ska ju vara artig och svara. Så det gjorde jag. Nej inte om du inte är en levande blodpudding eller något sådant gott. DÅ fnös den andra figuren, nej jag är en Hoppa lång. Om du nu vet vad det är. Nej inte en aning svarade jag. Hur ser du ut,? jag är...

Nej nu måste jag sluta berätta, jag ska gå ut med husse och kasta boll. Det gillar jag. Men jag lovar att komma tillbka och berätta mer om den där hoppa lång.


Hej igen, nu ska jag fortsätta min berättelse om när jag

träffade Hoppalång första gången. När Hoppa lång tog mod till sig och kom ut från hallonbuskarna så såg jag hur han såg ut för första gången. Han såg jättekonstig ut. Liten konstig nässa som ryckte hela tiden, han är nog väldigt nervös av sig tänkte jag.  Och långa öron hade han också. Inte kosntigt att han är nervös förresten, han måste ju höra allt samtigt.

Han satte sig en bitt bort och förklarade att han helst ville ha några meter mellan oss.   Du kanske ångrar dig och vill äta upp mig. Nää nu får du ge dig sa jag. JAg får faktikt mat av min husse.  Och du ser faktiskt inte så god ut.  Nu skrattade Hoppa lång. Inte du heller sa han. Vi , såna som jag äter bara grönt. Inget kött alls. Hmm  det skulle jag inte klara mig på. Vill du leka sa Hoppa lång, och det ställde jag ju gärna upp på. Jag har som förslag att vi lker jage. NU såg Hoppa lång lite förskräkt ut, det blirnog lite för realistiskt sa han. jag jagas ju jämt. Men kanske om jag får jaga dig. OKej sa jag, och så sattte jag av med  hoppa lång   straxt där efter, och oj vad snabb han var. Vi sparang så att jorden skvätte runt oss.

Jätte kul var det.  Men efter ett tag orkadejag inte längre och vi satte oss ned och vilade. Det här var kul sa Hoppa lång. Men vänta ett tag vad heter du då sa jag. Jag hetter Jösse sa Hoppa lång.  Okej Jösse jag heter Tjorven. Men vi kan väl leka imorgon? 

Kanske det sa Jösse, men inte när dina kompisar är här, för då vågar jag mig inte fram. Jag lurar iväg dem sa jag och så gick jag in till de andra.

Detta var min hemlighet.



Så här såg jag ut när jag kom in, Husse tyckte jag var jättesmutsig!

Kennel Nalgards

 

Familjekennel belägen på Västkusten.

Vi bedriver kenneln i en familje miljö vilket betyder att våra hundar lever och sover hos oss. Vi är väldigt måna om att våra valpar kommer till rätt hem och vi följer strikt SKK´s regler för parning, uppfödning och försäljning. Se gärna SKK´s länk ovan genom att trycka på SKK märket självklart. Eller gå

in på:  https://www.skk.se/sjalvklart

Copyright @ All rights reserved

Kontaktuppgifter

 

Kennel Nalgards

Lena o Anders Vidlund

Röd 140, 474 94 Hälleviksstrand

Mobil till Lena  (046)  0706 97 57 09 

Mobil till Anders (046) 0707 68 12 67

info@kromfohrlander.nu

www.kromfohrlander.nu